Debattartikel

Replik på insändare i DN

Ett av Trafiktekniska föreningens huvudsyften är att utgöra en plattform för diskussioner. Ibland uttrycks åsikter i media som kan väcka känslor och engagemang. Så är fallet med den artikel Mark Isitt publicerade i DN 2023-08-03 med rubriken "Bilismen tar död på våra drömmars stad". En av våra medlemmar i föreningen, Jan Söderström, vill lyfta sina tankar och åsikter kring denna artikel i nedanstående debattinlägg. Styrelsen har varit i kontakt med Mark Isitt för att ge honom möjlighet att lämna replik på Jans insändare, men han har svarat att han på grund av tidsbrist inte har möjlighet att göra det i dagsläget.

Replik på debattartikeln ”Bilismen tar död på våra drömmars stad

En stor del av Mark Isitts artikel i onsdagens DN Debatt utgörs av ett rasande påhopp på alla landets trafikingenjörer. Det som artikelns författare skriver vittnar om en fullständig okunnighet om både de senaste 50 årens utveckling av trafikplaneringen i Sverige och vad landets trafikingenjörer arbetar med idag. Det som Mark Isitt uppenbarligen inte är medveten om är den förändring av synen på bilens roll i våra städer som faktiskt startade redan i mitten av 1960-talet. Vid den tiden började man inse att de planer som redovisades i City -67 med stora nya motortrafikleder rakt in i Stockholms city måste brytas. Det första riktiga brottet mot planerna på bilsamhället kom sommaren 1972. Stockholms stad genomförde då en radikal trafiksanering av hela Östermalm som kraftigt begränsade bilisternas körvägar i stadsdelen. Arbete i den riktningen fortsatte under hela -70 och -80-talet om än i långsam takt.

Under 1990-talet tog arbetet högre fart, bland annat utarbetade man inom dåvarande Kommunförbundet ett antal handböcker vars mål var att ge kommunerna vägledning om hur man skapar en stadsmiljö som är bättre anpassad för fotgängare och cyklister. En milstolpe var skriften ”Lugna gatan” som ledde till ett stort antal konferenser där trafikingenjörer från fler än hälften av landets kommuner diskuterade hur man skulle gå till väga för att minska bilens dominans i trafiken. För att underlätta framkomligheten för personer med funktionshinder utarbetade man handboken ”Gator för alla”, en skrift som också blev internationellt efterfrågad. Den översattes både till engelska, tyska och till och med tysk blindskrift.

På 2000-talet accelererade detta arbete med handboken ”Tillgänglig stad. En idéskrift om mål, strategier och arbetssätt när kommunen upprättar en tillgänglighetsplan för trafiknät.” För att underlätta för oskyddade trafikanter skapades tillsammans med Trafikverket ”GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus.” Detta samarbete har de senaste decennierna resulterat i en omfattade samling handböcker inom projektet ”TRAST – trafik för en attraktiv stad”. Handböckerna har följts av en lång rad konferenser med mål att skapa bättre stadsmiljöer där bilisternas anspråk har fått stå tillbaka för nya krav på bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafiken.

Alla dessa handböcker har bemannats med styrgrupper med trafikingenjörer från olika kommuner. Det Mark Isitt påstår att trafikingenjörerna har ett snävt transportekonomiskt fokus är grovt vilseledande, det är en ren lögn att de sitter och räknar inkörda sekunder. Jag har under alla mina år som ansvarig chef på Kommunförbundet och SKL aldrig mött en sådan trafikingenjör. Idag när jag i min kursverksamhet regelbundet träffar trafikingenjörer från landets olika kommuner är faktiskt majoriteten av trafikingenjörerna unga kvinnor med ett starkt miljöperspektiv, starkt besjälade av att skapa en attraktiv och trafiksäker stadsmiljö med bättre betingelser för fotgängare och cyklister. Mark Isitts DN-Debattartikel kan inte betecknas som annat än ett grovt och oseriöst påhopp på denna högst seriösa och respektabla yrkesgrupp.

Jan Söderström f.d. chef enheten för Infrastruktur och Trafik på Kommunförbundet/SKL och t.f. professor i trafikplanering vid KTH