Bästa examensarbete inom transportekonomi
Nu är det första stipendiet utdelat inom ramen för Transek-fonden som har inrättats av Trafiktekniska föreningen med stöd av Transportekonomiska Forskningsstiftelsen. Syftet med fonden är att stötta examensarbeten inom transportekonomi med särskild hänsyn till utvecklingen av eldrivna fordon och autonoma fordon för persontrafik.
TF har fått en pratstund med stipendiaterna Alma Bäckman och Kajsa Lindfors som har prisats för sin uppsats "Artificiell intelligens för att uppnå strategiska mål inom järnvägsbranschen: Potential och utmaningar vid implementering av artificiell intelligens i Stockholms pendeltågstrafik".
Grattis till priset! Vad inspirerade er till att skriva en uppsats om AI i järnvägsbranschen?
Tack så mycket! Jättekul att få ta del av pris och stipendium av er! Anledningen till att vi valde AI inom järnvägsbranschen var att båda dessa områden intresserar oss mycket. Artificiell intelligens är ett otroligt spännande område med stor potential för effektivisering och optimering inom många samhällssektorer, däribland kollektivtrafiken. Det sker snabba framsteg inom just AI, vilket gjorde oss extra sugna på att djupdyka i detta område. Vi har även ett stort intresse för smarta städer och skapandet av framtidens hållbara kollektivtrafik, där järnvägen spelar en central roll.
Kan ni beskriva kortfattat de viktigaste slutsatserna ni kom fram till i er studie kopplat till potential och utmaningarna för AI-teknologi i pendeltågstrafiken?
Resultatet av vår studie visar att AI har potential att förbättra underhåll och trafikledning och därmed skapa en mer attraktiv och effektiv järnvägstrafik. Vidare kan AI bidra till att uppnå strategiska mål; internationella, nationella och pendeltågsrelaterade mål. Flera utmaningar identifierades och för att överkomma dessa utmaningar behövs en kombination av flera åtgärder. Sammanfattningsvis visade studien att det finns stor vilja inom branschen. Det saknas dock investeringar och initiativ för att överkomma de utmaningar som finns i branschen idag och för att omvandla idéer till verklighet.
Vad finns det för miljömässiga vinster med AI?
AI är i första hand fördelaktigt för intellektuella uppgifter som planering och mönsterigenkänning vilket kan användas för bland annat prediktivt underhåll. Genom bättre planering och underhållsarbete kan punktligheten av tåg bli bättre. Det gör bl.a. att tågtrafiken kan hantera årstidsväxlingarna bättre, vilket förmodligen leder till att fler väljer att åka tåg istället för bil. Detta leder i sin tur till minskade utsläpp av koldioxid. Eftersom AI kan bidra till att skapa en mer attraktiv och effektiv verksamhet så kan det även bidra till att uppnå strategiska mål såsom Agenda 2030.
Hur samverkar järnvägsbranschen för öka förståelse och dela med sig av goda exempel kring AI/maskininlärning?
Hittills har utveckling inom AI inte kommit så långt i Sverige. Det pågår dock spännande forskning (och avslutade pilotprojekt) inom området som aktörerna kan dra lärdomar av. Bland annat genom AI-fabriken som LTU utvecklar, vilket går att läsa mer om i vårt examensarbete.
Finns det något annan järnvägsbransch som kommit längre i AI-utvecklingen utanför Sverige?
Det finns det absolut och Sverige har stora möjligheter att lära av andra länder som har kommit längre i användningen av AI inom järnvägen. Hong Kong är ett bra exempel där AI används för att bl.a. planera, schemalägga och optimera nattliga underhållsarbeten på järnvägsspåren. AI-tekniken gör det möjligt att effektivisera planeringen och omplaneringen.
Kan ni förklara vad ni menar med kompetensbristen och vad krävs för överbygga den?
Genom vår studie framgick det att järnvägsbranschen saknar en kombination av kompetens inom IT och järnväg. Flertalet respondenter menar på att det behövs ett lyft av IT-kompetens inom branschen för att kunna digitalisera den svenska järnvägen ytterligare. Det framgick även att det är svårt att locka till sig unga talanger och nyexaminerade ingenjörer till branschen, då det finns en bild av att järnvägsbranschen är tungrullad och därmed inte särskilt attraktiv. Detta tror vi går att ändra på då vi ser att många nyexaminerade är intresserade av digitalisering, men kanske inte är medvetna om att järnvägsbranschen söker IT-studerande. Med andra ord tror vi att branschen skulle kunna dra nytta av att satsa på kampanjer riktade mot unga där det läggs ett fokus på “digitaliseringen av järnvägen” och de möjligheter till jobb det finns inom detta område.
Trafiktekniska föreningen önskar studenterna ett stort lycka till i framtiden.
Uppsatsen finns att läsa i sin helhet här: Artificiell intelligens för att uppnå strategiska mål inom järnvägsbranschen : Potential och utmaningar vid implementering av artificiell intelligens i Stockholms pendeltågstrafik (diva-portal.org)